Soliga stränder

Väska är färdigpackad! Eller påbörjad i allafall. I morgon bär det av och jag har fjärilar i magen....

En besvikelse?

Känns lite trist att höstkläderna redan börjar komma in, med tanke på att jag inte ens fyllt ut min sommargarderob. Säkerligen ska jag ju inte heller tillbringa hösten + vintern här hemma i kylan. Kollar ändå efter en oversized cardigan. Är riktigt snyggt att ha över klänningar tycker jag som många andra. Hittade den här på h&ms herravdelning. Förhoppningsvis kommer något liknande till affärerna!

Jag skulle verkligen inte kalla mig själv självmordsbenägen men jag tycker nog att han har rätt. Är det inte så att man glorifierar sommaren lite för mycket och när den väl kommer löser sig faktiskt inte allt som man hoppades på? En tanke bara. Sommaren har ju också sina underbara sidor.


Min pärla

Känner mig otroligt vuxen när jag börjar dagen med att fylla på olja i min egna bil. Och otroligt lat när jag kör den lilla biten till jobbet. Testade också att inte hålla kvar foten på bromsen efter att jag stängt av motorn. Bilen verkar inte riktigt hänga med när man drar ur nyckeln och stängs inte av förrän efter några sekunder. De som hör det fattar, och skrattar antagligen också. Jag är tveksam till att det där ljudet är något bra. Men som jag brukar säga, den rullar fortfarande. Ibland skuttar den till och med. Shit, mycket bilsnack. Men jag har kommit på att det är ganska kul. Önskar jag kunde mer om det bara. Jag är fan stolt över att jag kan tanka själv.

Två dagar kvar på jobbet nu, sen väntar en underbar semester.


Onsdag

Har nyss hällt i mig en hel påse med cashewnötter. Hetsätning vadå? Gott till en början var det i allafall. Vädret är strålande och jag tvingas sitta inne. Inget jag glädjer mig åt. Mamma och pappa kommer in till stan senare enbart för att laga mat till mig. Kan bli trevligt, bara mitt humör håller sig stabilt. Jag vet att minsta lilla grej kan få det att rasa, med mamma i närheten. Så ska det växlas pengar till Bulgarien (bara 6 dagar kvar:) plus lite annat fix. Hur kommer det sig att så mycket tar slut när man har som minst pengar? Får inte glömma att införskaffa hög solskyddsfaktor heller. 

Kanske dags för att lyssna på P3 nu, Sveriges mest överskattade radiokanal...Det förhindrar i allafall mig från att somna, tröttare än trött i dag.

Återigen gryr dagen...

Kliver in på jobbet. (Redan lat, slapp och likgiltig som jag tror min kloka far brukar säga.) Möts av säkert fem "God mooorgon" på några enstaka minuter. Skriker, i huvudet då, - Inte fan finns det några goda morgnar!! Skrämmer nästan mig själv för såhär meningslös har jag inte känt mig på länge. Börjar fundera på hur många som skulle märka om jag slutade gå upp när den förbannade väckarklockan ringer. Skrämmande var det ja, att jag blir mer och mer asocial för varje dag. Jag är 19 år och det känns som att jag redan har sumpat den lilla sociala förmåga jag hade. Har tappat allt hopp om en ljusare framtid. Allt som får mig att dra på smilbanden är tanken om att tillbringa en vecka i dimman, långt härifrån. Jag borde rycka upp mig, men gud vad jag hatar när folk säger så...


Soliga stränder

Även om det kan tyckas vara svårt att överträffa att se Basshunter live här hemma intryckt bland "sugna" nyblivna 18-åringar har jag lärt mig att fest är bäst långt hemifrån. Därför ler jag vid tanken om att jag om åtta dagar kommer befinna mig här! Jag vet att jag kanske inte borde ha allt för höga förväntningar på folket som åker dit men jag hoppas man kan hitta några guldkorn. Annars finns det inga fel med att ligga vid stranden/poolen en hel vecka, med en svalkande paraplydrink till. Det vore ju underbart om den här veckan kunde flyga förbi...
42661-6842661-67


Okej, jag kan dra härifrån nu.

Fixade nytt pass idag. Är tacksam över att de tagit bort "visa ena örat och din fula profil" grejen men är inte säker på att det räddade kortet. Äh va fan, blir sur över att jag är så fåfäng att jag låter det spela någon roll. Förresten kan det inte bli värre än mitt förra pass, det är faktiskt omöjligt. Så nu är jag fit for travelling. Om tre veckor ligger jag nog och smuttar på en drink i poolen. Underbart, och som jag längtar. Jobbet och allt här hemma gör mig till en zombie. Somrarna ska inte ha några vardagar men nu är det för jäkla trist.


Halva veckan

Det finns inget härligare än att vakna och inse att man kan somna om. Det händer inte lika ofta nu när jag jobbar. Dessutom verkar jag ha en inbyggd väckarklocka eftersom mina ögon gillar att slås upp exakt när jag egentligen ska gå upp, eller möjligen två minuter innan. Inte ens en chans till att ligga och småsussa ett tag. Solen skiner i dag med, genom det skitiga fönstret dvs. Men halva veckan har snart gått och jag ber att vädret håller i sig i helgen också. Efter jobbet ska jag träffa A och möjligtvis smida lite planer inför hösten. Jag är säker nu, jag vill bort härifrån!

Du får se allt om du vill

Jag kan inte minnas vilken färg som fanns på väggarna. Bara hur jag tänkte, när jag låg där, att kanske är det han. Det kanske är han som borde vara min.

- Du är så mystisk viskade han.
Jag svarade att jag har inget att dölja och så skrattade jag. Ganska tyst och log sen. (Du får se allt om du vill, varför vill ingen se?)

Så blev det morgon, bara efter några timmar. Jag snörade skorna medan han såg på. Tänkte efter vad jag skulle säga. Lika bra att han kysste mig. Kanske var det bara något jag fick för mig, att han inte ville säga hej då. När jag stod utanför dörren höll han kvar min hand. Och mitt  "Du kan få mig om du vill." blev bara "Vi ses kanske."