I can't feel it.

Mitt mikrovärmda kaffe är slut.
Orkar inte tänka mer just nu. Och inte annars heller. 
Vet att jag inte kommer kunna somna i kväll.

Var tvungen att kolla in det sista O.C avsnittet igår, fast jag redan sett det sisådär fyra gånger. Den här gången kunde jag faktiskt hålla tillbaka tårarna. Så nu vet alla att Marissa är död om någon möjligtvis hade inte hade fått reda på det innan. Den nya säsongen började visas när jag var i Australien och jag orkar verkligen inte vänta på att se mer av den tills i januari. Så det sjätte avsnittet ska jag avnjuta ikväll.


Den nya säsongen är lite feg tycker jag. Bara det att de hoppar över hela sommaren och går direkt till "fem månader senare" säger ju något. Lets face it, O.C är inte detsamma utan Marissa. Men den nya romansen som är på G, en riktigt otippad, gör det hela lite spännande...

När jag första gången hörde den här versionen var jag i Byron Bay. Jag kan inte direkt minnas om det var under sangria night eller vanliga bbq night. Underhållning fanns det i allafall och när den här låten spelades stannade faktiskt några upp i drinkandet och lyssnade. Däribland jag. Shit vilken smart kille som gör en lugn version av Hey ya tänkte jag. Nu verkar det inte som att han var först. Men lika bra är den...

Skål för den första fredagen hemma i min ensamhet. Jag kan inte hjälpa att längta tillbaka till allt som var för ett år sen. Och gud vad jag känner mig långt ifrån allt som var då just nu.

Det har regnat sen jag rullade in på Arlanda. Vintern är bortglömd tydligen. Det är mörkt dygnet runt och tiden spelar egentligen ingen roll. Under mina tre dagar på svensk mark har jag lyckats bli förkyld och min bruna färg ser glåmig ut. Det är lite upp och ner alltihop.

Kom nyss hem från en manikyrbehandling. Det tillsammans med min nya klocka gör att jag gillar min arm ganska mycket nu. Mest för allt annat på kroppen skrattar åt mig i spegeln.