Han känns inte som du.

Tiden spelar ingen roll.

Så mycket är som det var redan då.

Precis som du var.

Och rösten i telefonen kunde lika gärna vara din.

 
Det är fortfarande jag som ligger vaken.

 Och tänker. Det här är kanske inte rätt.

När han sover.

Och jag vet fortfarande inte vem som får bestämma.

Om jag har rätt att vilja ha mer.

 
Och när han frågar om han får sova över

 vet jag aldrig vad det innebär.

Inget är lika bra när det inte känns.

När det inte bränns.

 
Ingen kärlek är som på film.

Ingen kyss smakar lika bra utan alkohol.

Ingens händer är lika hårda som dina.

 
Jag tänker bara på det jag aldrig har.

Att jag hatar dig.

Hatar dig för att du fick mig att känna sånt jag aldrig tar fram längre.

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback