I can't feel it.

Försommaren verkar vara här, värmen gör mycket men kanske inte riktigt tillräckligt.

Skolan är riktigt tråkig, jag skjuter upp allt plugg och är trött hela tiden. Det är tomt med andra ord. Jag vet vad jag skulle vilja fylla ut den med. Jag saknar honom. Han är det enda som känns just nu men tyvärr känns det inte bra. Jag vågar inte riktigt släppa taget för jag kan inte inse att det är slut. Det är sjukt men jag hoppas fortfarande. På vad fan som helst, att bara se honom räcker. Eller kanske att han ska se mig, eller någon annan för den delen.