I can't feel it.

Psykbryt på magontet igen. Vill inte sitta still. Vill inte sitta här och fejkjobba. Vill att livet ska börja, att sommaren ska kännas. Att något ska kännas. Att någon ska tänka på mig. Typ han, eller någon av de andra. HA!

Så är det tänkt att jag ska upp på stan efter jobbet och inhandla en hel sommargarderob för så lite pengar som möjligt. Som att det kommer lyckas. Jag hittar ju aldrig något längre.

Varför tog jag inte bilen i morse!?