Soliga stränder
En besvikelse?
Känns lite trist att höstkläderna redan börjar komma in, med tanke på att jag inte ens fyllt ut min sommargarderob. Säkerligen ska jag ju inte heller tillbringa hösten + vintern här hemma i kylan. Kollar ändå efter en oversized cardigan. Är riktigt snyggt att ha över klänningar tycker jag som många andra. Hittade den här på h&ms herravdelning. Förhoppningsvis kommer något liknande till affärerna!
Jag skulle verkligen inte kalla mig själv självmordsbenägen men jag tycker nog att han har rätt. Är det inte så att man glorifierar sommaren lite för mycket och när den väl kommer löser sig faktiskt inte allt som man hoppades på? En tanke bara. Sommaren har ju också sina underbara sidor.
Min pärla
Känner mig otroligt vuxen när jag börjar dagen med att fylla på olja i min egna bil. Och otroligt lat när jag kör den lilla biten till jobbet. Testade också att inte hålla kvar foten på bromsen efter att jag stängt av motorn. Bilen verkar inte riktigt hänga med när man drar ur nyckeln och stängs inte av förrän efter några sekunder. De som hör det fattar, och skrattar antagligen också. Jag är tveksam till att det där ljudet är något bra. Men som jag brukar säga, den rullar fortfarande. Ibland skuttar den till och med. Shit, mycket bilsnack. Men jag har kommit på att det är ganska kul. Önskar jag kunde mer om det bara. Jag är fan stolt över att jag kan tanka själv.
Två dagar kvar på jobbet nu, sen väntar en underbar semester.
Onsdag
Kanske dags för att lyssna på P3 nu, Sveriges mest överskattade radiokanal...Det förhindrar i allafall mig från att somna, tröttare än trött i dag.
Återigen gryr dagen...
Soliga stränder


Okej, jag kan dra härifrån nu.
Fixade nytt pass idag. Är tacksam över att de tagit bort "visa ena örat och din fula profil" grejen men är inte säker på att det räddade kortet. Äh va fan, blir sur över att jag är så fåfäng att jag låter det spela någon roll. Förresten kan det inte bli värre än mitt förra pass, det är faktiskt omöjligt. Så nu är jag fit for travelling. Om tre veckor ligger jag nog och smuttar på en drink i poolen. Underbart, och som jag längtar. Jobbet och allt här hemma gör mig till en zombie. Somrarna ska inte ha några vardagar men nu är det för jäkla trist.
Halva veckan
Du får se allt om du vill
- Du är så mystisk viskade han.
Jag svarade att jag har inget att dölja och så skrattade jag. Ganska tyst och log sen. (Du får se allt om du vill, varför vill ingen se?)
Så blev det morgon, bara efter några timmar. Jag snörade skorna medan han såg på. Tänkte efter vad jag skulle säga. Lika bra att han kysste mig. Kanske var det bara något jag fick för mig, att han inte ville säga hej då. När jag stod utanför dörren höll han kvar min hand. Och mitt "Du kan få mig om du vill." blev bara "Vi ses kanske."