Försommar
Men jag klagar inte...
Come on baby, make it right!
Sista helgen hemma.
Och den har varit god.
Slö.
Min bror äter mindre än mig.
Så det blev gröt till middag.
Försöker samla tankarna inför veckan.
Komma ihåg allt som ska göras.
En sak jag inte glömmer - håret måste klippas!
Och nu blir det valvaka.
Som jag sa när jag gick för att rösta - Mot Sveriges framtid!
Och mamma skrattade.
Kanske när vi blir äldre
Fan.
Och så tågen i bakgrunden.
Jag borde sova.
Jag borde inte tänka.
Men det gör jag.
Att morgondagen kan bli en trevlig dag.
Men att jag längtar mest efter helgen.
Efter min bror.
Och jag önskar jag kände honom.
Bra.
Bättre.
Kanske när vi blir äldre.
Önskar han bodde här.
Jag stänger av klockradion.
Sover egentligen för länge.
Är törstig.
Juicen är slut.
Mitt hår faller helt fel.
Jag kan inte vara trevlig längre.
Andra sidan jorden
Nu börjar det. Sömnrubbningarna. Magontet. Hysteriska tankar över hur allt ska gå vägen. Alltifrån "kommer jag trivas?" till "vad faan ska jag ha på mig om dagarna?".
Undrar hur lyckad min bränna kommer bli, hur killarna luktar. Om jag kommer fatta vad någon säger. Om jag kommer hitta mig själv, bli lycklig. Hur vinet smakar. Och så tusen viktigare saker till. Men det försöker jag att inte tänka lika mycket på. Jag ska njuta...
Bara en dag
Så jag sitter inne.
Jag mår illa när jag vaknar men äter ändå.
Kan dricka en liter mellanmjölk.
Jag har fattat varför mitt liv är som det är.
Inser att jag skulle behöva bli kär för att bli som jag vill.
Inser också delvis varför jag aldrig blir kär.
Eller ska jag säga varför ingen blir kär i mig.
Skriver ett sms om att män är svin.
Tänker att de enda bra måste vara upptagna.
Eller kanske i Australien.
Skulle vara nyttig nu.
Hoppade över promenaden jag hade tänkt ta.
Vet att jag kommer äta godis senare.
Jag borde tvätta håret.
Jag borde vara snäll mot mina föräldrar.
Läser Veckorevyn istället.
Välj mig - jag är ett bra parti
Känns som att jag har ont i halsen. Känns som att jag vill tycka synd om mig själv. Bara krypa ihop en stund. Leta efter någon känsla. Och efter migsjälv.
Kanske med en bok.
Och en kopp te.
Dagens Australien
En arbetslös själ
Så i går kväll var det kräftskiva. Var ganska så trevligt, om inte annat en självförtroende-boost. Inte visste jag att jag var så underbar som en viss person påpekade några gånger. Fick skjuts halva vägen hem och gick resten helt ensam i mörkret. Gick smärtfritt tills jag var typ 500 m ifrån porten. Mötte någon typ med X antal Lidl kassar på styret som tyckte vi skulle sätta oss ner tillsammans någonstans. Nej tack! För att vara på den säkra sidan frågade han också om jag kanske ville träffas en annan dag istället. Men jag avböjde vänligt igen. Hamna sen framför datan tills jag stupa i sängen efter en hel del sms-konverserande.
